There's nothing like a funeral to make you feel alive

Det händer så sjukt mycket just nu, därför det inte är så mycket aktivitet här. Igår var det som vanligt känslosvall att lämna göteborg, tom lite jobbigare än vanligt. Jag sa knappt ett ord på hemresan, bara en massa tankeverksamhet som jag försökte hantera. För nu är det verkligen slut, det var min absolut sista handboll någonsin. Det var som att jag lämnade kvar en del utav mig i Göteborg. En del som har varit halva mig i åtta års tid. Samtidigt som det bara är ungefär 30 dagar kvar i skolan, tror det är lite för mycket för mig att hantera på en och samma gång. Jag hade däremot en fantastisk helg, som jag&Frida sa - vi trivs så jäkla bra här, alltså hos Angelica. Älskar både henne & hennes familj. 



Kärlek . 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0